Gå till innehåll
Svenska Konståkningsförbundet
Svenska Konståkningsförbundet

Förbundsföreträdare i samtal om anläggningsbristen

Konståkningen växer så det knakar, och det är svårt för klubbarna att få till tillräckligt med istider för alla som vill träna. Förbundsordförande Katarina Henriksson ger sin bild av situationen.

Konståkningen växer så det knakar, och det är svårt för klubbarna att få till tillräckligt med istider för alla som vill träna. Förbundsordförande Katarina Henriksson ger sin bild av situationen, efter att ha deltagit i ett samtal med flera andra förbundsföreträdare om bland annat bristen på anläggningar.

 Det var under första veckan i september som Johan Storåkers, kultur- och fritidskommunalråd i Sundbybergs stad arrangerade en sammankomst med anläggningsproblemet i fokus. Problemet är inte unikt för konståkningen, poängterar Katarina Henriksson. – Vi har sett att möjligheterna för spontanidrott har försvunnit. De allmänna ytorna, som grusplaner och skridskobanor, tas bort till förmån för hus. Allt fler områden blir naturskyddsområden, vilket gör att man inte heller där har utrymme för idrott på samma sätt som förr. Inom konståkningen ser vi att vår idrott växer mycket, men att vi har svårt att få plats med alla. Särskilt om vi vill åstadkomma att människor idrottar hela livet, då måste det finnas anläggningar. Med på plats fanns bland annat ordföranden för Riksidrottsförbundet, Björn Eriksson och ordföranden för Svenska Ishockeyförbundet, Anders Larsson. Katarina Henriksson pekade bland annat på en undersökning som Riksidrottsförbundet gjort, som visar att endast 45 procent av landets kommuner ens har undersökt vilken tillgång det finns på idrottsytor i kommunen. – Flera åhörare häpnade när jag sade det. Det är klart att det blir brist på plats när kommunerna inte ens vet om att det finns ett behov. De måste ta ansvar och se till att det finns idrottsanläggningar för både spontanidrott och föreningsidrott. – Idrotten både enar och förenar. Det är genom idrotten som till exempel nyanlända barn och ungdomar kan komma in samhället. Vi måste också söka stora mästerskap och gärna ett OS 2026 för att skapa den kollektiva identitet som sådana stora evenemang leder till, att man ser människor med blågula flaggor överallt. Samtalet handlade också om hur nya anläggningar måste anpassas så att alla kan känna sig välkomna.– Man måste bygga såväl ishallar som andra idrottsanläggningar så att även funktionsnedsatta flickor och pojkar ska kunna använda dem. Dessutom är många ishallar inte så välkomnande för alla, till exempel finns många gånger två omklädningsrum med gemensam dusch. Då har man inte tänkt på att det inte fungerar så bra när olika idrotter med flickor och pojkar är där samtidigt. Vad tar du med dig från samtalet?

– Att hela idrotten har samma utmaningar. Vi måste helt enkelt bli bättre på att kommunicera med kommunerna och kommunerna måste i sin tur tala med oss. När man bygger nya bostadsområden, måste vi vara med och berätta vad idrotten har för behov, och att idrotten är en oerhört viktig samhällsaktör som bidrar till invånarnas hälsa och välmående. Vi måste helt enkelt påverka beslutsfattarna redan i planeringsfasen, så att vi kan vara delaktiga i deras långsiktiga arbete. Det är så vi kan se till att lösa den här frågan. Det gläder mig också att Sundbybergs stad tog upp ämnet, avslutar Katarina Henriksson.

Fler anläggningar och mer istid är viktigt för att kunna utvecklas, både som utövare och idrottsgren.
Vill du vara med och påverka för byggnation av fler anläggningar? Klicka nedan så kommer du till en sida där du i en handvändning påminner dina lokala politiker om vikten av fler idrottsanläggningar!

Jag vill påverka!

Länk till annan webbplats.

Publicerad: 2018-09-14

Senast uppdaterad: 2018-09-14

Samarbetspartners

Sponsorer