Möt Hanna Christensen – domare(2)

Domarnas uppgift är att bedöma programkomponenterna, den konstnärliga delen av programmen. De ska också bedöma kvaliteten i de hopp, piruetter och stegsekvenser som åkarna utför. Skatesweden har träffat Hanna Christensen från IFK Helsingborg.

Som 5-åring stod Hanna på isen första gången. När hon var 8 år började hon tävla och höll på ända tills hon var 21 år gammal. Då började ett nytt kapitel i hennes liv – studier vid universitetet. Samtidigt påbörjade hon sin domarutbildning och nu är hon inne på sin fjärde säsong som domare.

– Jag är så tacksam att jag fick möjlighet att hålla på med konståkningen till senioråldern. Jag minns att jag under den sista tiden kunde åka mer avslappnat och med mer glädje än innan, säger hon.

Hur mycket tid lägger du på att vara domare?
– Om man vill kan man tillbringa många helger i ishallar runt om i Sverige när det är säsong. Utöver tävlingarna åker jag på tester och går på utbildningar för att vidareutvecklas som domare.

Vilka egenskaper kan man ha användning av?
– Som domare behöver du ha ett stort intresse för sporten. Det kan också vara bra att vara noggrann och uppmärksam på många aspekter samtidigt, eftersom man som domare ska bedöma både kvalitén på elementen och komponenterna.

Hur kommer det sig att du blev intresserad av att bli domare?
– I början jobbade jag som tränare i min klubb IFK Helsingborg, men när jag började studera i Lund fick jag inte ihop det tidsmässigt. Då gick jag Steg 1 som domare eftersom jag tänkte att det kunde vara ett sätt att stanna inom idrotten men med större frihet. Jag fattade tycke väldigt fort. I dag ser jag mitt engagemang som långsiktigt, för jag vill verkligen vara kvar inom idrotten jag uppskattar så mycket.

Vad är det roligaste med att vara domare?
– Jag får bokstavligen uppleva konståkning från första parkett. Dessutom uppskattar jag att jag alltid kan bli bättre i mina bedömningar och utvecklas i min roll. Det är stimulerande!

 Din roligaste/mest minnesvärda erfarenhet som domare?
– Det är väldigt roligt att döma tester eftersom man har ett mer personligt möte med åkarna då. Annars har jag alltid tyckt att det varit roligt när jag stått inför en ny utmaning för första gången, som att för första gången döma en tävling, eller att ta klivet upp till A-tävling eller Elitserien. Det är utmanande för mig själv och alltid roligt att få se nya åkare på en annan nivå än jag tidigare dömt.

Varför tycker du andra ska ta tillfället att utbilda sig till domare?
– Man får en möjlighet att se en ny sida av sporten och får möjlighet att lära känna nya människor från hela landet. Jag har exempelvis en vän från Mörrum, Clara Bengtsson, som jag följt genom utbildningarna och tävlingarna och jag ser fram emot att fortsätta träffa nya domarkollegor framöver.

Något annat du vill tillägga som skulle kunna inspirera andra?
– Jag tror att Sverige är ett oerhört bra land att utbilda sig till domare i. Vi har många internationellt erfarna och duktiga domare som handleder oss nya domare, vilket är inspirerande och lärorikt. Svenska Konståkningsförbundets utbildningssystem ger fina möjligheter för oss att utvecklas.

Foto: privat

Utbildningsveckan - mötesplatsen för flera av konståkningens viktigaste utbildningar

Svensk konståkning behöver fler domare. Är du klubbdomare idag och vill vidareutbilda dig? Vill du uppleva fantastisk konståkning och samtidigt bidra till framgångsrika tävlingar? Då ska du ta chansen att gå domarutbildning Steg 2 på Utbildningsveckan i Stockholm 31 augusti- 3 september.

Inför varje säsong samlar vi viktig kompetens på ett och samma ställe. Årets Utbildningsvecka anordnas 31 augusti–3 september i Stockholm. Svenska Konståkningsförbundet ger via Idrottslyftet 75 % i bidrag för kursavgiften, vilket innebär att kursavgiften endast blir 1 375 kr.

Klicka här för att komma till anmälan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Domare

För att bli domare krävs att du är 15 år och att du helst är före detta åkare. Att det finns kompetenta och skickliga domare är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna arrangera tävlingar. Alltså är detta en oerhört viktig roll inom konståkningen.

Vad gör en domare? På alla tävlingar med öppen bedömning och möjlighet till resultatredovisning utgår bedömningssystemet från en teknisk panel, som identifierar vad åkaren utför och värderar svårighetsnivån, samt en domarpanel som värderar kvaliteten på de utförda elementen. Alla element har ett fastställt värde och finns listade i tabeller. Domarna bedömer kvaliteten på varje element i sju steg: Från +3 till -3. Medelvärdet av domarnas kvalitetspoäng läggs till eller dras bort från elementets värde. Summan av samtliga element utgör den tekniska poängen. Domarna bedömer även den konstnärliga delen genom att poängsätta åkaren i fem programkomponenter:

• Skridskoteknik

• Sammanbindande steg och rörelser

• Framträdande/utförande

• Koreografi

• Tolkning

Poäng för programkomponenterna ges från 0,25-10,0 i steg om 0,25 poäng där 10,0 är högst. Den tekniska poängen tillsammans med poängen från programkomponenterna blir åkarens poängsumma. En domare kan också ha behörighet att döma tester. I domarkurs steg 2 och steg 3 (singel respektive synkro) finns testbedömning med i kursinnehållet.