Hoppa till sidans innehåll

Möt Susanne Olsson – en värdefull mentor för många unga ledare

2017-03-07 09:09
Inom svensk konståkning har vi många duktiga ledare. Skatesweden ringde upp en av våra eldsjälar, Susanne Olsson, för att prata med henne om hur hon jobbar, inte bara med sina åkare, utan även för att stärka, stötta och utveckla unga tränare.
  • Uppdaterad: 2017-03-07 10:05

I över 30 år har Susanne Olsson från Mörrums KK jobbat som konståkningstränare. I grunden är hon förskolelärare och under många år jobbade hon parallellt som förskolelärare och konståkningstränare. Pedagogiken, hur man jobbar med barn och ungdomar och hur man fångar deras intresse, har hon både utbildning i och erfarenhet av. Men en av hennes styrkor är också att fånga upp andra ledares intresse och stimulera dem till vidareutveckling av såväl sig själva som sina åkare.

Susanne är även kursföreläsare och håller i Instruktörsutbildningar upp till och med Steg 2 samt ansvarig ledare vid olika typer av sammandrag, t.ex. skånespetsen. Där kommer hon i kontakt med många ledare som är i början av sin karriär, som ser hur engagerad Susanne är när hon är på isen – en person som sedan fungerar som mentor. En mentor som inte bara delar med sig av tekniska råd, utan som finns till hands för sina ledaradepter när de har tungt i vardagen och ger tips och råd. Hon tar ofta emot besök från andra tränare och deras elever (t.ex. från Jönköping, Kalmar, Växjö och Stockholm) som kommer till Mörrum. De jobbar tillsammans på isen och Susanne ger vägledning inte bara kring hur tränarna ska jobba med sina åkare utan även hur de ska jobba med sig själva för att vidareutvecklas. Man får ställa sig frågan – vad är mitt nästa steg för att vidareutvecklas som ledare och som person?

– Viktiga egenskaper hos en tränare är att man är engagerad, att man är eller har som ambition att bli en bra pedagog, att man är nyfiken och öppen för att söka och ta till sig information. Det tekniska kan man ofta med viljans och engagemangets hjälp lära sig, även om man inte själv har varit en framgångsrik åkare, säger Susanne.

Susanne tror stenhårt på mentorskapet och att det har en stor betydelse för svensk konståkning. Mentorskapets betydelse fick hon lära sig genom sin man. När han skulle starta eget företag tog han hjälp av en mentor som hade ett större företag och som delade med sig tips och idéer som skapade bra förutsättningar för det nya bolaget. Att fungera som mentor ger också Susanne massor tillbaka.

– Jag gillar att vara bland andra människor. Min vardag blir roligare när jag får besök från Rosenlund, Kalmar eller Växjö.  Då kör vi tillsammans. Vi sätter upp mål tillsammans som ledare, inte bara mål för åkarna. Vi utmanar oss och pratar om vad vi som tränare behöver göra för att ta nästa kliv och utveckla oss och för att vi ska må bra. Det kan t.ex. handla om böcker som kan vara intressanta att läsa, berättar Susanne.

– Det är ett givande och ett tagande.  Jag ställer mig frågan, vad kan jag göra för att vi tränare i Sverige ska vilja stanna kvar som tränare och för att det ska bli ett bra yrke? Jag ger mycket av mig själv för jag tycker att det är härligt och för att jag tror att det är vägen fram för svensk konståkning, fortsätter Susanne.

Kori Ade – en ledstjärna

Susanne har ett inre driv som smittar av sig på andra.  Hon är generös och delar med sig, vilket samtidigt ger mycket tillbaka.  Men alldeles särskild inspiration fick hon när hon nyligen var i Colorado i tio dagar och jobbade med Kori Ade, tränare till bl.a. Jason Brown.

– När jag fick reda på att hon skulle ha ett läger förstod jag direkt att det skulle vara en häftig erfarenhet för mig. Jag fick med mig tre åkare till Colorado och det var en fantastisk upplevelse för oss. Det var nyttigt att se hur de jobbar inom hennes team, som består av 9 tränare som är bra på olika saker. De jobbar tight tillsammans. Kori har huvudansvaret, men hon är noga med att betona att hon inte kan vara utan sitt team, förklarar Susanne.

Foto: Adrian Pehrson, Studio Emma Svensson

– Det är en fantastisk träningsmiljö på klubben i Colorado Springs som präglas av välkomnande och respekt.  Lägret är till för ledarna och det finns inget rätt eller fel. Det är högt i tak och utöver teknik så la vi också mycket tid på de mentala bitarna och pratade om hållbar utveckling.  Jag kände mig som en i teamet. Koris inställning är att det finns inga hemligheter i konståkning.  Man får kunskap och man ger tillbaka – till föreningen, till förbundet och till andra tränare, fortsätter Susanne.

Efter mitt samtal med Susanne förstår jag att hon trivdes i Colorado med Kori Ade och teamet. Hon beskriver just den härliga inställningen Susanne själv har, och som har gett så mycket stöd och peppning till både åkare och svenska ledare. Susanne vill absolut tillbaka till Colorado på ett nytt erfarenhetsutbyte.

Susanne beskriver sin och övriga tränares roll i hennes förening på ett intressant sätt. Hon använder ett cykelhjul som illustration, där hon som huvudtränare är mittpunkten. Hon är navet i föreningen. Ekrarna är åkarna. Och däcket, det är tränarna/ledarna runt om.  Utan däcket blir det inte mycket till cykelhjul.

Hon betonar vikten av att skapa en trygg förening bland ledarna.

– I min förening finns inga hemligheter mellan tränarna och därmed inga överraskningar.  Vi har en messenger-grupp där vi kommunicerar dagligen och tar upp alla händelser från träningar och dialoger med åkare och föräldrar.  Så är det varje dag, oavsett om jag är på plats eller inte.  Jag är noga med att alla ska få del av all information, det skapar en vi-känsla det skapar en känsla av delaktighet och vi kan jobba tillsammans ännu bättre, förklarar hon.

– Om unga ledare vill ha hjälp med sin planering så är jag behjälplig med detta så att de får en bra start.  Man måste lägga tid på att de ska bli trygga i sitt ledarskap.  Så är det ju för vem som helst som är ny på en arbetsplats eller i ett yrke. Klart man är rädd i början. Klarar jag det här? När tränarna är trygga i sig själva klarar de att sköta sin egen planering. Då blir min roll att ge positiv feedback, berättar Susanne.

Att skapa en trygg tränarmiljö är naturligtvis lika viktigt som att skapa en trygg miljö för åkare och tekniska funktionärer. Det ingår i vårt ansvar för åkarnas och övriga aktivas hälsa och välmående i samband med konståkningsverksamhet. Hur skapar man bra förutsättningar för tränare så att de kan ta hand om åkarna på bästa sätt ute i föreningarna? Så här resonerar Susanne:
  • Att man verkligen har utvecklingssamtal och sätter sig ner två gånger per säsong med sina tränare. Man behöver fråga – hur mår du egentligen? Hur tycker du att det funkar? Var är vi på väg?
  • Samspelet mellan tränare och styrelse är viktigt. Att man har en gemensam syn på verksamhetens syfte och mål. Om man är överens om vad man vill med föreningen så kan man undvika onödiga konflikter. För att uppnå detta krävs kontinuerliga träffar, menar Susanne.
  • En förening är på många sätt likt ett företag. Styrelsen är arbetsgivare och har man anställda så har man också personalfrågor att hantera.  Medarbetarsamtal bör självklart genomföras.  Något annat som är viktigt att tänka på är att tränaryrket också innehåller administrativa delar.  Man behöver lägga tid på planering om det ska bli bra och det är något som bör ingå i anställningen och som bör avlönas om man är timanställd, betonar Susanne.
Viktigt med stöd även för tränarna

På klubben i Mörrum har de tränarmöte en gång i månaden för att prata om hur verksamheten går.  Ibland tar de in en föreläsare från SISU till mötet.

– Då får vi en annan röst som pratar om ledarskap, vilket kan vara väldigt nyttigt, berättar Susanne.

Ett annat stöd som finns att tillgå är tränarföreningen, där Susanne är ordförande.  Tränarföreningen har en sluten Facebookgrupp som är en viktig informationskanal för tränare.

– Tränarföreningen säkerställer att viktig information når fram till tränarna. Tyvärr finns risken att den annars stannar i klubbens info-mail, och inte alltid når ut till tränaren i föreningen. Genom tränarföreningen har tränare möjlighet att framföra önskemål och åsikter och vara med och påverka svensk konståkning. När märkessystemet, testsystemet eller något annat ska ändras diskuterar vi förslagen i vår slutna Facebookgrupp och framför våra åsikter, till exempel. Vi delar också med oss av tips på övningar, intressanta artiklar, diskuterar hur eftersäsongen ser ut eller hur arbetsvillkor för tränare ser ut. Förhoppningen är att tränarföreningen ska fortsätta växa och att den ska vara ett stöd för tränare runt om i landet, berättar Susanne.

Jag avslutar med att fråga vad hon känner är det roligaste med att vara tränare.

– Att vara konståkningstränare är lite som ett äktenskap. Det går upp och ner, skrattar Susanne. Jag har ju varit priviligierad att få träna mina egna barn under en lång tid.  Det har naturligtvis, som det är med det mesta i livet, varit både upp och ner men i stort har det varit en härlig resa tillsammans med barnen där jag varit med och utvecklat dem, säger Susanne.

– Och så är det de här stunderna, när någon elev övat länge på något.  Det är ju väldigt svårt att klara nya saker.  Jag får verkligen fundera, vad är det för ord jag måste använda för att de äntligen ska lyckas? När jag hittar de rätta orden, och de äntligen klarar det där momentet som varit så svårt för dem – det är en otroligt härlig och häftig känsla, utbrister hon. Eller de där passen då eleverna säger – är det redan slut, Susanne?  Då vet jag att jag har levererat, avslutar Susanne.

Vi tackar Susanne för att hon delat med sig av sina tankar kring hur vi kan tänka och agera för att leva upp till punkt 2 i Uppförandekoden:

”Vi ansvarar för åkarnas och övriga aktivas hälsa och välmående i samband med konståkningsverksamhet.”

Foto, toppbild:  Dennis Wernersson, Studio Emma Svensson


Svenska Konståkningsförbundet införde en Uppförandekod i samband med årsmötet i september 2016 som omfattar alla inom svensk konståkning oavsett roll.  Genom att leva och leda i enlighet med Uppförandekoden kan vi säkra sunda verksamheter i föreningarna och säkerställa att våra medlemmar mår bra.  Verksamheter där fler känner sig välkomna och fler stannar kvar längre.


Dela något som gör vår idrott bättre!

Under säsongen kommer #skatesweden att publicera en artikelserie om hur våra konståkningsstjärnor, föreningar, ledare, aktiva och föräldrar arbetar för att göra vår idrott bättre varje dag.

Därför vill #skatesweden höra om alla bra initiativ, om alla föreningar och människor som förtjänar en guldstjärna för något speciellt de gör för att göra vår idrott bättre! Maila till This is a mailto link eller skicka ett meddelande till vår Facebooksida – www.facebook.com/skatesweden

Skribent: Johanna Lagerman
Epost: Adressen Gömd




Elitserien 2016-2017


rådochstöd_svkonstakning_150px


SKF_Index_Webshop

SKF_Index_Utbildning

  

 Jämlik Ishall

                                                

 

Sponsorer

Postadress:
Svenska Konståkningsförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Idrottens Hus, Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 08-6996000
Fax: 08-6996429
E-post: This is a mailto link